Här sitter jag trött efter ett surrigt kvällspass på jobbet och som tidigare idag lever mig bort i drömmarnas värld. Man saknar det man inte kan få och glömmer bort det man har. Sådana gånger är det bra att drömmarna finns. Det är alltid en plats där allting är bra, precis så som man vill ha det. Just nu sitter jag och längtar efter en egen lägenhet, en plats där man kan göra vad man vill. Inreda hur man vill, göra den mat man känner för, komma hem när man vill utan att någon frågar vart man varit eller bara ligga inne en hel dag för att man känner för det. Alla har nog någongång tänkt samma tanke. Och just nu vill jag ha det, friheten. Men då glömmer jag bort vad jag ska få. Jag ska bosätta i mig självaste USA. Jag ska få möta en hel massa nya härliga människor. Äta ny god mat. Spendera den mesta tiden med en fin amerikansk familj. Resa runt i landet under en månads tid och resa är något som jag verkligen älskar att göra. Men ändå klagar jag, livet och viljan är väldigt konstiga ibland. Det här var bara några trötta och konstiga onsdagskvällstankar från mig.